Varför månen har faser
Månen är alltid till hälften belyst av solen. Det som ändras är hur mycket av den hälften vi ser, och det förklarar alla faser.
Månen lyser inte själv. Solen lyser alltid upp exakt ena halvan; fasen är hur mycket av den belysta halvan som vänds mot oss medan månen går runt jorden på 29,5 dagar.
Cykeln
- Nymåne: månen står mellan oss och solen; vi ser dess mörka sida, och den är uppe på dagen.
- Tilltagande skära och första kvarter: en växande skära på kvällshimlen i väster. Vid första kvarter är halva skivan belyst och månen står högst vid solnedgången.
- Fullmåne: jorden står mellan solen och månen; hela skivan lyser. Den går upp vid solnedgången och ned vid soluppgången.
- Sista kvarter och avtagande skära: månen går upp efter midnatt och syns på morgonhimlen.
Tumregler
- Månen går upp ungefär 50 minuter senare varje dag.
- På norra halvklotet är en måne belyst till höger tilltagande och till vänster avtagande. Söder om ekvatorn är det tvärtom.
- I kikare är månen inte finast vid fullmåne utan kring kvarteren, då långa skuggor längs terminatorn visar kratrar och berg.
Varför det spelar roll
En ljus måne döljer svaga stjärnor, Vintergatan och svagt norrsken. Planera mörka kvällar och stjärnfall kring nymåne; se månkalendern.