Polstjärnan: så hittar du den och därför står den still
Hitta Polstjärnan i två steg från Karlavagnen, förstå varför hela himlen vrider sig runt den, hur sjöfarare använde den och varför den inte är polstjärna för alltid.
Polstjärnan (Polaris) är inte den ljusaste stjärnan på himlen, bara ungefär nummer 48. Det som gör den speciell är läget: den står mindre än en grad från himlens nordpol, punkten rakt ovanför jordens nordpol. När jorden roterar cirklar alla andra stjärnor runt den medan Polstjärnan står still.
Hitta den i två steg
- Leta upp Karlavagnen, de sju ljusa stjärnorna i Stora björnen. I Sverige går den aldrig ned; den står högst på vårkvällar och lägst på höstkvällar.
- Följ pekarstjärnorna. De två stjärnorna längst ut i vagnskorgen, Dubhe och Merak, pekar mot Polstjärnan. Gå ungefär fem gånger avståndet mellan dem så hittar du en måttligt ljus, ensam stjärna: Polstjärnan, längst ut i Lilla björnens svans.
Om Karlavagnen är skymd kan du använda Cassiopeja, det W-formade stjärnbilden på andra sidan. Polstjärnan ligger ungefär mitt emellan.
Varför den står still
Jordaxeln pekar nästan exakt mot Polstjärnan. På nordpolen står den i zenit, vid ekvatorn vid horisonten. Dess höjd över horisonten är lika med din latitud: cirka 59° i Stockholm, 58° i Göteborg och 68° i Kiruna. Sjöfarare bestämde sin latitud på det sättet i århundraden med bara en sextant.
Långtidsexponerade bilder mot Polstjärnan förvandlar alla andra stjärnor till cirkelbågar runt den. (Skriv polaris på den här webbplatsen för att se en liten version.)
Den är inte polstjärna för alltid
Jordaxeln vinglar som en snurra och ritar en cirkel på himlen på omkring 26 000 år. Det kallas precession. Runt år 2100 kommer Polstjärnan närmast polen, ungefär 0,45°. För 5 000 år sedan, när pyramiderna byggdes, var Thuban i Draken polstjärna. Om cirka 12 000 år blir det Vega, mycket ljusare än dagens Polstjärna.
Södra halvklotet har ingen ljus polstjärna
Vid himlens sydpol finns bara den svaga Sigma Octantis. På södra halvklotet hittar man polen med Södra korset: förläng dess långa axel ungefär fyra och en halv gång mot horisonten.
Vad Polstjärnan egentligen är
En gulvit superjätte cirka 433 ljusår bort, ungefär 2 000 gånger ljusstarkare än solen. Den är ett trippelsystem och en cepheid vars ljusstyrka pulserar lätt var fjärde dag. Ljuset du ser i kväll lämnade den omkring år 1590.