Vad är norrsken?
Från solen till din himmel i fyra steg: solvind, magnetfält, partiklar som regnar ned och glödande syre.
1. Solen blåser
Solen skickar ständigt ut en tunn ström av laddade partiklar, solvinden, med 400–800 km/s. Snabba strömmar från koronahål och enorma moln från koronamassutkastningar (CME) ger kraftigt norrsken; en CME tar en till fyra dagar hit.
2. Jordens magnetfält fångar den
Solvinden bär med sig ett magnetfält. När det pekar söderut (negativt Bz) kopplar det ihop sig med jordens fält och pumpar in energi i magnetosfären. Energin samlas på nattsidan och släpps ut i stötar, substormar: de plötsliga uppljusningarna och dansande draperierna.
3. Partiklar regnar ned nära polerna
Elektroner som accelereras längs fältlinjerna träffar den övre atmosfären i en ring runt varje magnetisk pol, norrskensovalen. Ju kraftigare störning (högre Kp), desto längre mot ekvatorn sträcker sig ovalen.
4. Luften lyser
- Grönt (vanligast): syre på ungefär 100–250 km höjd.
- Rött: syre över 250 km, ofta den enda färgen långt från ovalen vid stora stormar.
- Lila och rosa kanter: kväve i underkanten av ljusa draperier.
Varför vår och höst är bäst
Kring dagjämningarna står jordens magnetfält gynnsamt mot solvinden, så stormar är vanligare i mars och september–oktober (Russell–McPherron-effekten). Tillsammans med mörka nätter blir det de bästa norrskensmånaderna. Följ läget i norrskensprognosen.